GGG AAA III Vadå?

I går spelades Hammarby - Gais, en match som jag egentligen skiter i resultatet i.
En skandal på många håll som man önskar att aldrig drabba Hammarby igen.
Man skäms, det är så dåligt. Så pinsamt och så ovärdigt mot alla barnfamiljer och vanliga supportrar som var på plats.

Jag pratar så klart om de första 30 min av matchen.
I dagarna bestämde sig Hammarbys ultrasgrupper att manifestera mot dåliga resultat och uteblivna framgångar sen uttåget från Allsvenskan 2009 med att ge Hammarby 30 tysta minuter.
Det tog endast 6 minuter innan Lallet stöter in bollen och Bajen spelar under denna period årets bästa fotboll. Alltså medan fansen står bakom läktaren. När sen fansen kommer in, i minut 31 så tar det endast 4 minuter tills första misstaget i Bajen kommer och GAIS kvitterar till 1-1. Allt var precis som vanligt då..

Lösa rykten säger att spelarna ska ha sagt till Thomas Dennerby (tränare i Hammarby) att de skulle bli skönt att fansen inte är på plats. Kläcker man ur sig en sån sak har man inget i Hammarby att göra tycker jag.
Att man dessutom presterade i de första 30 i går bevisar ju bara det man trott på de senaste åren.
Spelarna har inte stake att spela fotboll i Hammarby..

I andra halvlek släppte det lite grann och Lincan hängde sitt första mål i Bajentröjan.
3-1 slutade matchen till Hammarby.

Henric Wauge

Segerns sötma.

Jag har en otroligt jobbig egenskap. 

Eller, ja så jobbig är den väl inte. Sen vet jag inte om det är en egenskap heller. 

Men jag gillar att göra nåt, att engagera mig. Att göra skillnad. 

Just nu har jag nog allt men Bajen att göra. Det har stört mig i all min tid hemma i Köping. Att jag inte kunde engagera mig så mycket som jag ville för Bajen. Så nu försöker jag på nåt sätt arbeta ikapp allt som jag missat. 

Jag spenderar minst 6 timmar varje dag, året runt för Bajen. Jag sitter i bussar långt ut på landet. Jag spenderar tid till hockeyns framtid i kalla ishallar. 

Jag sitter åtskilliga timmar framför en data skärm och försöker få folk att dela mitt intresse. 

Mitt mål är att varje match som Hammarby spelar ska sälja slut på sin respektive arena. Sen spelar det ingen roll om motståndet heter AIK, Bk bollplank eller Kiruna Bandy klubb. 

Jag försöker följa allt, hemma som borta. Bandy som hockey. Damfotboll och rugby. Samtidigt som jag gör detta så ska jag arbeta, uppfostra min son, umgås med min dotter. Sen självklart kolla på en film då och då med min underbara sambo. Elin förstår verkligen mig och är det underbaraste som man kan ha, förutom mina barn då. 

Hon accepterar mig för mina intressen och följer även med till många kalla ishallar. 

Mitt liv är helt enkelt perfekt. 

När jag sitter på ålderdomshemmet en vacker dag och sköterskan frågar. 

- Var det värt det? 

Kommer jag svara: 

- HELL YEAH!!!! 

När livet inte blir som man vill

Just nu känns allt tungt. 

Eller. Sedan jag slutade på Scania har allt sakta men säkert gått åt helvete. 

Jag hade en plan, jag skulle bli lärare. Eller jobba med barn på nåt sätt. 

Men kommunen strulade till det, två gånger. Så det som hände var att jag inte kunde fortsätta skolan. Dessutom blev jag tvungen att betala tillbaka 12.000 kr i studielån. 

Då kom en ny idé. Nåt som jag haft som dröm länge. Tunnelbaneförare. 

Ni som följt min process vet hur bra det gick. Alla tester satte jag klockrent. 

Tills vi kommer till hälsokontrollen. 

Jag såg marginalt för lite på ena ögat. 

Drömmen krossades. Visst. Jag kan göra ögonlaser. Men jag har inga 32.000. 

Testar lastbilsförare i stället. 

Skriver upp, kuggar. 

Skriver upp igen, klarar. 

Kör upp, kuggar på nåt skitfel. 

Visst. Inte hela världen. 

Men räknade ut att detta kommer kosta mig minst 8.000. 

Pengar skiter man inte direkt när man är arbetslös och ens sambo är mammaledig. 

Dessutom går bilen på sista versen. 

Ingen idé att laga allt, kommer kosta för mycket. Plus att jag nu fått tandvärk. 

Men… det finns dom som har det värre. 

Jag bor i en lgh i Sthlm. 

Har en underbar sambo och 2 härliga barn. Det krävs så lite för att allt ska bli perfekt. 

Ta hand om varandra där ute. 

Spårad Norrlandsresa.

Bilen, eller ja minibussen hämtar upp mig på Max i Upplands-Väsby på fredag eftermiddagen. Lite senare än bestämt, det får man räkna med i detta sällskap. 

Nåväl. Vi ska dryga 50 mil norrut till en ort som heter Östersund, värd för skid-vm och även gjort flera försök att få vinter os. 

Jämtlands huvudstad rymmer ca 55.000 invånare och är väl inget man förknippar med fotboll. Dock är det av denna anledning vi är på väg dit. 

Obbe kör en bit genom Norrlandskusten och vi blir räddare och räddare för varje mil som går. Han blick är nog överallt utom där den ska vara - på vägen. 

Efter några timmar i skräck så byts han ut av Petter. Det är nu resan börjar spåra. 

Obbe måste ju nu "dricka ikapp". 

Men det är inte bara han som står för spåren. Utan chauffören Petter Ekbäck vinner nog priset. Allt ifrån bad i någon sjö, till "ta kort på mig när jag springer på ängen" uttalanden. 

Hur som helst, fram kommer vi. Med endast en kvarts försening. 

Jag och Victor checkar in på vårt hotell. 

Ett varsitt enkelrum var beställt. 

Dock får vi ett varsitt dubbelrum.

 Tackar :)

Efter en dusch så tar vi en taxi (den första av 4) ner på "stan". News är vad som gäller och vi hittar ett VIP rum med eluttag, måste ju såklart ladda telefonen. 

Där väntar vi i typ en halvtimme på resten av gänget. För att få reda på att de gått till ett annat ställe ;) 

Väl nere vid det rätta stället så möts vi av en enorm kö till krogen. Jag som inbiten bonde är ju inte van med detta. Men står ut i 40 min innan man kommer in. 

Därinne är det tokpackad. 

Dock mängder av Hammarbyare. 

Tråkig som jag alltid är så beställer jag in en öl, ställer mig och tittar på folk i 3 timmar. Tar sedan taxi hem till hotellet igen. Men självklart måste vi ju åka förbi raggar-Statoil som det kallades för :) 

Väl på lördagen så träffas vi alla på News igen. Plus ett hundratal andra Bajare. 

Orkar dock inte gå marschen utan får lifta med fam. Jönsson till arenan :)

Löser ut min ackreditering och tar ett 300 tal bilder. Efter matchen får vi skjuts av Marie igen som släpper av oss vid bussterminalen där vi förvarar våra väskor. Hämtar dock inte ut dom utan går in på Subway och käkar en macka. 

Efter en promenad och solhäng så är vi tillbaka till terminalen igen. 

Som nu har stängt!!!! 

PANIK!! 

Vi som har våra väskor där inne. Vi går in på Subway för att fråga om nåt telefonnummer som man kan ringa, men det visar sig att han (av någon konstig anledning) har nyckel till terminalen. 

Så vi kan hämta våra väskor. 

Victor tackar genom att pissa gratis på deras toalett ;) 

22:45 gick tåget till Sthlm. Som jag är på nu, vi har vart placerade i Gävle i typ 2 timmar. Vill bara hem och sova. 

Henric Wauge

Att fördöma och att förtala

"-Hej, har du en tändare?
-Ja, visst
-Vilka vann matchen?
-Vilken match?
-Ja det är väl därför dom slåss
-Nej det är att Djurgården ska spela på Hammarbys arena
-Jaha, var det inte värre än så"



Jo, det är mycket värre än så. Dialogen var med en snubbe som kom fram till mig när jag står och tittar på "kravaller" på gullmarstorg i går. Besvikna och förbannade Djurgårdare som bli gripna/omhändertagna av mängder av poliser. Några skriker att de är minsann Djurgården och inte viker ner sig, vissa skriker åt människor att de ska sluta filma, men många kollar bara på.

För första gången mitt i händelsernas centrum så känner jag mig rädd, rädd för vad dessa nissar kan göra.
Det var inte de som jag känner, utan nu var det Djurgårdare som skriker på vanliga människor som bara vill se vad som händer. Ambulans efter ambulans anländer. Jag väljer att sätta mig i bilen igen.
Det är inte säkert att vara därute. Åker en sväng till och får reda på att de löpt amok tidigare på medborgarplatsen. Tex så har de hotat barnfamiljer och en kvinna i medelåldern för att de bar gröna kläder.
300 människor sitter mitt på torget och på given signal så rusar alla ner till tunnelbanan.

Anledningen? Jo en bomb som hittats på en arena i södra sthlm, en bomb som media uttalat att det är Hammarby som lagt dit. Efterspelet är nå enormt och 100 tals oskyldiga hamnar på fel ställe.

Några eldar upp en flagga (Se bild)



I dag går Djurgården fotboll ut och säger rakt ut att det är Hammarby fotbolls fel att detta hände.
Då de marknadsfört arenan som deras arena. Man har helt enkelt eldat på fansen.

Så undrar jag hur detta eldas på:

Ikväll inviger vi Tele2 Arena!!

Första matchen på Tele2 Arena: DIF

Första allsvenska matchen på Tele2 Arena: DIF

Första korven på Tele2 Arena: DIF

Första ölen på Tele2 Arena: DIF

Första målet på Tele2 Arena: DIF

Så, städa framför eran egna dörr först.

Mer kommer att skrivas om detta, men vi har en resa till Östersund att göra.
Förevigt trogen Hammarby

Se upp för dårarna....

Vem har inte sett den filmen. 
 Som handlar om en läkare som blir tunneltågsförare för att Sverige inte tar vara om sina högutbildade   invandrare.



Nu väl så kan jag säga att det inte är en lek att bli sådan förare.
Första steget så skulle man göra nån form av "mensa" prov. Bestående av massor med figurer och "logiska" lösningar. Steg två var ett personlighetstest. Sen om man gick vidare så fick man ett telefonsamtal från MTR som intervjuade en i några minuter för att se om man dög att komma på en "riktig" intervju.



Tillslut så hamnade jag där och blev intervjuad av samma person som höll i infomötet som var innan.
Gick även vidare från det "testet" och blev kallad till en "psykologiskt" test i dag.
Där var det massor med olika "logiska" lösningar.
Tex 10y, 8y2, 6y4, ? . Typ ett sånt test.

Vet ni svaret? 
(svaret finns längst ner) 



Nåväl, fick höga poäng och är fortfarande med i racet.
Nu återstår referenstagning, drogtest och en till intervju.
Om jag klarar av dessa 3 så blir jag kallad på en 8 veckors utbildning där det är väldigt hårda krav på närvaro och intresse. Om man även klarar av dessa "test" så är man äntligen en förare och får säga det magiska ordet...

... dårarna stängs. 


Ps. Rätt svar är 4y6

Lite bilder från Stockholm. 

Lås för kärleken 

Fångst på första kastet 

Krigare

Vacker vy med Globen i bakgrunden

Italienska turister på plats

Farliga karuseller

Gröna Lund strax efter 23.00 

Västerbron

Tittar ut över Södermalm

18 maj

En dag för 15 år sen så kommer en 17 åring hem efter en dag i skolan. 

Han finner sin mamma på köksgolvet. 

Ingenting ovanligt,då detta hände hela tiden. Det enda som ändrades från det vanliga var att det låg en tom burk värktabletter med massor med burkar som innehållet hade vart öl. 

Då detta inte var nåt ovanligt så åker denna killen i väg på fotbollsträning. 

Väldigt dumt gjort. Men är man en förvirrad tonåring så vet man inte bättre. 

Men han förstår att nåt illa är på gång, så han ringer sin syster och ber henne åka och kika till mamman. 

Efter träningen säger systern att de åkt till akuten ( detta inte heller nåt ovanligt). 

Men mamman ligger i koma i 3 veckor. 

När hon vaknar upp så känner hon igen en enda person. Sin 17 årige son. 

Under tiden som mamman ligger i koma så fyller killen 18 år. Födelsedagen som han aldrig kommer att glömma. 

Mamman klarar sig. Men hon får bestående men, hon sitter i rullstol och har assistans dygnet runt. 

Denna dag kommer jag aldrig att glömma. Den 18:e maj 1998. 

Jag saknar dig mamma! 

12 dagar

Nu har vi vart hemma i 12 dagar. Samt är det 12 dagar sen jag skrev något här.
Skäms.

Allting har gått jättebra och i dag har vi vart på massa undersökningar.
Det resulterade i att han blev av med både larmet och sonden. Jätte skönt.
Nu är han bara en helt vanlig bäbis.
Skriver mer sen

Änligen dax

Nu ska jag åka och hämta Elin och Marwin =) =) 

Dags och åka hem =)

Jag skriver mer i kväll om de första timmarna hemma för lill-killen.

Hemgång

Tjena bloggen.
Nu börjar det närma sig hemgång. Just nu kom det en läkare in och skulle visa hjärtlungräddning.
Men som otur var så var Elin i väg och handlade mat, och hade inte telefonen med sig (första gången).
Så vi får vänta ett tag till. Vi måste lära oss den innan vi får åka hem. Så jag sa till läkaren att hon fick komma tillbaka om 10 min. Hoppas Elin är tillbaka då. I värsta fall får vi vänta tills på måndag :/ . Illa om det skulle skita sig p.g.a att vi skulle handla mat :/


Marwin mår bra i alla fall, han får mindre och mindre genom sonden och kan nog snart ammas helt. Hoppas på det, så stackars Elin får sova lite. På måndag har jag tänkt och börja jobba igen, men vi får se hur det blir.
Men det är så det är tänkt i alla fall. Saknar jobbet och jag vet att de saknar mig ;) haha .
Sen måste vi ju börja tjäna pengar igen. Man blir inte fet av att gå hemma kan jag säga.

Vägde mig på nyår, 105,6 kg stannade vågen på, HELT oacceptabelt enligt min mening.
Så mitt nyårs löfte är och väga max 85 kg när julen 2013 börjas.
(känns ju lite fel och banta över julen )

Nästa jul btw så kommer vi spendera den i Sälen =) :
Ska bli så förbannat kul, jag och Amanda får åka skidor medan Elin, Jenny och Marwin får åka pulka ;)









Nu får vi hoppas läkaren kommer tillbaka snart, för nu är Elin tillbaka..

Andra Januari

I dag är det den andra januari, en onsdag. Så långt är jag med.
Att man tappar veckodagarna är lätt, speciellt med tanke på Jul och Nyår.
Men oxå av att man ligger här. På lördag är det sagt att vi ska få komma hem. Å på måndag tänkte jag börja jobba igen, även fast jag har rätt och vara hemma tills den 21 feb.

Det ska bli skönt och börja jobba igen, har ju inte gjort det sen den 28 november.
Så vi får se hur det går, kommer förmodligen vara skittrött och det kommer bli segt att gå upp =)
Men jag måste, vi har fan inte råd att jag ska vara hemma längre.

Just nu håller nån städerska på och städar rummet lite, det är ett jävla spring här.
Även fast jag inte är här hela tiden så blir jag galen på allt spring. Det ska bli så jävla skönt och komma hem och vara i fred. Elin är just nu i väg och tar lite prover, sen kommer faster Jenny på besök hit =)
I kväll är det tvättid. Så då ska jag tvätta lite sängkläder. Det måste ju vara rent och snyggt när lilla prinsen kommer hem. I morgon torsdag ska jag och Amanda vara hemma hela dagen. Jag ska storstäda och Amanda ska få leka lite med sina kompisar. Vill ju att hon minns sitt jullov som nå kul och inte som att hon bara vart på sjukhus hela tiden. Ett barn ska slippa sånt. Även om jag självklart tycker synd om Elin att hon ska få vara själv. Men hon klarar sig nog..

Lägger upp lite bilder i kväll när jag kommer hem till min data. Marwin fyllde ju en månad i går..


Puss på er